Den blomstertid nu kommer text – vem skrev den och varför

Det finns få psalmer som väcker så starka känslor som ”Den blomstertid nu kommer”. För många är den själva ljudet av sommarlov, skolavslutning och ljusare tider – men bakom de välkända raderna döljer sig en historia som sträcker sig över 300 år. I den här artikeln får du veta vem som skrev texten, varför psalmnumret har ändrats flera gånger och varför psalmen fortfarande är omdiskuterad.

Senaste artiklar

Psalmnummer i 1986 års psalmbok: 199 ·
Psalmnummer i 1937 års psalmbok: 474 ·
Psalmnummer i 1695 års psalmbok: 316 ·
Författare: Israel Kolmodin (1643–1709) ·
Första publicering: 1694 ·
Antal verser i original: 6

Snabböversikt

1Bekräftade fakta

Israel Kolmodin är författare (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs))
Första publicering 1694 (Vardagserfarenheter (kulturblogg)) (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs))
Psalmen finns i 1986 års psalmbok som nr 199 (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs)) (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs))

2Vad som är oklart

Varför vissa avstår från att sjunga psalmen – flera teorier men ingen officiell källa (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs))
Melodins ursprung – beskrivs som svensk folkmelodi eftersom kompositören är okänd (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs))

3Tidlinjesignal

1643: Israel Kolmodin föds
1694: Publicering av psalmen
1695: Första psalmboken med psalmen (nr 316)
1937: Psalmnumret ändras till 474
1986: Psalmnumret ändras till 199
1900-talet: Psalmen blir traditionell skolavslutningssång

4Vad händer härnäst

Psalmen fortsätter att sjungas vid skolavslutningar i Sverige och Finland (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs))
Diskussioner om textens relevans i moderna skolsammanhang pågår

Fem nyckelfakta om psalmen – från författare till användning i dag.
Egenskap	Värde
Författare	Israel Kolmodin
Publiceringsår	1694
Psalmnummer idag	199
Antal verser original	6
Känd för	Skolavslutningar i Sverige

Vem skrev texten till den blomstertid nu kommer?

Israel Kolmodins liv och verk

Enligt Vardagserfarenheter (kulturblogg) var Israel Kolmodin (1643–1709) en svensk präst och psalmdiktare (Vardagserfarenheter (kulturblogg)).
Han var professor i teologi vid Uppsala universitet och senare biskop i Visby (Vardagserfarenheter (kulturblogg)).
Texten tillskrivs Kolmodin i flera moderna källor (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs)).

Kolmodins roll i 1695 års psalmbok

Psalmen publicerades först 1694 i ”Then swenska psalmboken” (Vardagserfarenheter (kulturblogg)).
Året därpå, 1695, ingick den i den officiella psalmboken som nummer 316 (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs)).

Slutsats: Israel Kolmodin är den ursprungliga författaren, men psalmen har bearbetats flera gånger. För den som söker originaltexten: de sex verserna från 1694 är utgångspunkten, medan dagens version ofta är en bearbetning.

När skrevs den blomstertid nu kommer?

Originalpublicering 1694

Psalmen dateras till år 1694 enligt flera källor (Vardagserfarenheter (kulturblogg)).
Ursprungligen hade psalmen sex verser (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs)).

Revideringar i senare psalmböcker

Johan Olof Wallin bearbetade psalmen för 1819 års psalmbok (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs)).
Den senaste omarbetningen gjordes 1979 av Britt Gerda Hallqvist och berörde de sista två verserna (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs)).

Slutsats: Psalmen har genomgått tre stora revideringar på över 300 år. För den som vill förstå textens utveckling: jämför originalets sex verser med dagens version – skillnaderna speglar förändrade språkideal och teologiska perspektiv.

Vilket psalmnummer har den blomstertid nu kommer?

Psalm 199 i 1986 års psalmbok

I 1986 års psalmbok anges psalmen som nummer 199 (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs)).

Psalm 474 i 1937 års psalmbok

I 1937 års psalmbok hade psalmen nummer 474 (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs)).

Psalm 316 i 1695 års psalmbok

I den första psalmboken från 1695 var numret 316 (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs)).

Slutsats: Psalmnumret har ändrats två gånger – från 316 till 474 till 199. För den som letar i äldre psalmböcker: kontrollera årtalet för att hitta rätt nummer.

Varför får man inte sjunga den blomstertid nu kommer?

Kontroverser kring texten

Det finns inget totalförbud – men vissa grupper avstår från att sjunga psalmen (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs)).
Diskussionen handlar bland annat om textraden ”med blid och lidlig värma” som vissa uppfattar som problematisk.

Alternativ tolkning i vissa sammanhang

I Finland sjungs psalmen i både svensk och finsk version vid skolavslutningar (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs)).
I svenskspråkiga skolor i Finland sjungs den svenska originalversionen, medan finskspråkiga skolor använder den finska översättningen ”Suvivirsi” (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs)).

Slutsats: Kontroversen är mer nyanserad än ett enkelt förbud. För skolor och församlingar som vill hantera frågan: diskutera textens historiska kontext och erbjud alternativa sånger som komplement, inte ersättning.

Vilken är den mest kända psalmen?

Andra kända sommarpsalmer

”Den blomstertid nu kommer” är en av de mest sjungna psalmerna i Sverige (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs)).
Melodin används även för psalmerna ”Som spridda sädeskornen”, ”Som sol om våren stiger” och ”Den blida vår är inne” (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs)).

Jämförelse med ”Den blomstertid nu kommer”

Psalmen sjungs ofta med de tre första verserna på skolavslutningar inför sommarlovet (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs)).
I Finland har psalmen en viktig roll vid skolavslutningarna (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs)).

Slutsats: ”Den blomstertid nu kommer” är den mest kända sommarpsalmen i Sverige, men delar melodi med flera andra psalmer. För den som vill bredda repertoaren: prova ”Den blida vår är inne” – samma melodi, annan text.

Varför detta är viktigt

Svenska skolor och församlingar står inför en paradox: psalmen är älskad av många, men ifrågasatt av andra. Utan en öppen diskussion riskerar traditionen att försvagas – eller att motståndet växer.

Vad som står på spel

För Sveriges skolor handlar det om att balansera kulturarv mot inkludering. Att helt ta bort psalmen kan uppfattas som ett brott mot traditionen, medan att behålla den utan reflektion kan skapa utanförskap.

Tidslinje: Psalmens resa genom 300 år

1643: Israel Kolmodin föds (Vardagserfarenheter (kulturblogg))
1694: Publicering av ”Den blomstertid nu kommer” i ”Then swenska psalmboken” (Vardagserfarenheter (kulturblogg))
1695: Första psalmboken med psalmen (nr 316) (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs))
1819: Johan Olof Wallin bearbetar psalmen (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs))
1937: Psalmnumret ändras till 474 (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs))
1979: Britt Gerda Hallqvist omarbetar de sista två verserna (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs))
1986: Psalmnumret ändras till 199 (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs))
1900-talet: Psalmen blir traditionell skolavslutningssång (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs))

Bekräftade fakta och oklarheter

Bekräftade fakta

Israel Kolmodin är författare (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs))
Första publicering 1694 (Vardagserfarenheter (kulturblogg))

Vad som är oklart

Psalmen finns i 1986 års psalmbok som nr 199 (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs))
Varför vissa avstår från att sjunga psalmen – flera teorier men ingen officiell källa (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs))
Melodins ursprung – beskrivs som svensk folkmelodi eftersom kompositören är okänd (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs))

Citat och perspektiv

”Den blomstertid nu kommer” är en svensk sommarpsalm som ofta sjungs vid skolavslutningar i Sverige.

Sommarlovet.se (svensk psalmresurs)

Texten tillskrivs Israel Kolmodin i flera moderna källor.

Sommarlovet.se (svensk psalmresurs)

Israel Kolmodin var professor i teologi i Uppsala och senare biskop i Visby.

Vardagserfarenheter (kulturblogg)

I Finland beskrivs psalmen ha en viktig roll vid skolavslutningarna.

Sommarlovet.se (svensk psalmresurs)

Psalmen har överlevt i över 300 år – inte trots kontroverserna, utan delvis på grund av dem. För svenska skolor och församlingar är utmaningen tydlig: att bevara traditionen utan att stänga ute dem som ifrågasätter den. Att helt ta bort psalmen vore att förlora en del av kulturarvet, men att sjunga den utan reflektion riskerar att skapa en klyfta mellan generationer och värderingar.

Fler källor

psalmbok.fi, sv.wikipedia.org, balticsealibrary.info, churchofjesuschrist.org, youtube.com, expressen.se

För den som vill fördjupa sig i psalmen finns historien bakom psalmen som ger ytterligare kontext om dess ursprung.

Vanliga frågor

Är den blomstertid nu kommer en film?

Nej, ”Den blomstertid nu kommer” är en psalm, inte en film. Det finns dock filmer och dokumentärer som nämner psalmen i samband med skolavslutningar.

Vilken tonart är den blomstertid nu kommer i?

Psalmen sjungs ofta i G-dur eller F-dur, men det finns inget officiellt tonartskrav. Olika psalmböcker och notupplagor kan ange olika tonarter.

Kan man ladda ner noter till den blomstertid nu kommer?

Ja, noter finns tillgängliga via flera webbplatser, bland annat psalmbok.fi och Sommarlovet.se. Sök efter ”Den blomstertid nu kommer noter” för att hitta gratisversioner.

Finns den blomstertid nu kommer på engelska?

Ja, det finns engelska översättningar av psalmen, men de är inte officiella och används sällan i svenska sammanhang. Den mest kända engelska versionen är ”The time of flowers is coming”.

Vem skrev melodin till den blomstertid nu kommer?

Kompositören är okänd. Melodin beskrivs som en svensk folkmelodi (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs)).

Hur många verser har den blomstertid nu kommer i original?

Originalet från 1694 hade sex verser (Sommarlovet.se (svensk psalmresurs)).

Vilket år publicerades den blomstertid nu kommer första gången?

Psalmen publicerades första gången 1694 (Vardagserfarenheter (kulturblogg)).