Vad är hållbar utveckling? Betydelse och exempel

Tänk dig att du ska förklara för ett barn varför vi inte bara kan slänga allt i soporna, eller varför vissa saker är dyrare men bättre för naturen. Det är precis det begreppet hållbar utveckling handlar om, och i den här guiden får du en faktabaserad introduction till vad det är, vilka tre dimensioner det bygger på och hur du kan förklara det för barn i vardagen och i förskolan.

Definition enligt Brundtlandrapporten (1987): Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter ·
Tre dimensioner: Ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet ·
Globala mål (Agenda 2030): 17 mål och 169 delmål antagna av FN 2015 ·
Sveriges mål: Regeringens mål är att nå nettonollutsläpp till 2045 ·
Cirkulär ekonomi i EU: Mål att fördubbla andelen cirkulärt materialanvändning till 2030

Fem centrala fakta sammanfattar grunden i hållbar utveckling – från Brundtlandrapporten till EU:s cirkulära mål.

Vad betyder hållbar utveckling?

Definition enligt Brundtlandrapporten

• Begreppet myntades 1987 i FN-rapporten Vår gemensamma framtid (KTH (universitet))
• Definition: utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter (Ekocentrum (miljöorganisation))

Det var FN:s Brundtlandkommission som satte ordet på kartan. I rapporten från 1987, som ofta kallas Brundtlandrapporten, formulerades den klassiska definitionen som fortfarande används världen över.

Vad menas med hållbar utveckling i praktiken?

• Att balansera ekologiska, sociala och ekonomiska intressen (Borås Stad (kommun))
• Dimensionerna beskrivs som ömsesidigt beroende och skapar förutsättningar för varandra (Borås Stad (kommun))

I vardagen handlar det om att fatta beslut som inte gynnar en dimension på bekostnad av en annan. Till exempel: en ekonomisk satsning på förnybar energi kan minska miljöpåverkan (ekologiskt) och samtidigt skapa jobb (socialt).

Vilka tre delar ingår i hållbar utveckling?

Ekologisk hållbarhet

• Långsiktig resursanvändning och minskad miljöpåverkan (Ekocentrum (miljöorganisation))
• Skydda biologisk mångfald och ekosystem (Sveriges Allmännytta (branschorganisation))

Den ekologiska dimensionen handlar om att inte förbruka mer än vad jorden kan återskapa. Det innebär allt från att minska utsläpp och avfall till att skydda skogar och hav.

Social hållbarhet

• Mänskliga rättigheter, jämlikhet och inkludering (Sveriges Allmännytta (branschorganisation))
• Välbefinnande, rättvisa, inflytande och social sammanhållning (Sveriges Allmännytta)

Social hållbarhet sätter människan i centrum. Det handlar om att alla ska ha tillgång till utbildning, hälsovård och ett tryggt samhälle, oavsett bakgrund.

Ekonomisk hållbarhet

• Cirkulär ekonomi – återbruk och resurssnål produktion (Sveriges Allmännytta (branschorganisation))
• Rättvis handel och hållbara investeringar (Ekocentrum (miljöorganisation))

Ekonomisk hållbarhet innebär att tillväxt inte får ske på naturens eller människors bekostnad. Exempel: företag som bygger affärsmodeller på att hyra ut produkter i stället för att sälja engångsplast.

Vilka är principerna för hållbar utveckling?

Försiktighetsprincipen

• Vid osäkerhet om miljöpåverkan ska försiktighet råda (Ekocentrum (miljöorganisation))

Principen innebär att om en åtgärd kan skada miljön, ska den undvikas tills motsatsen bevisats. Den är inskriven i svensk miljöbalk.

Principen om gemensamt men differentierat ansvar

• Alla länder har ansvar för hållbar utveckling, men i olika grad (FN:s svenska sajt)

Principen erkänner att industriländer har större historiskt ansvar och därför bör ta större tag.

Principen om icke-negativ påverkan på andra generationer

• Beslut idag får inte skada framtida generationers möjligheter (KTH (universitet))

Antalet principer varierar – vissa källor anger fem, andra tio. Oavsett är kärnan densamma: agera med framtiden i åtanke.

Hur förklarar man hållbar utveckling för barn?

Enkla exempel i vardagen

• Sopsortera och återvinna – papper, plast, glas (Ekocentrum (miljöorganisation))
• Stänga av lampor och spara energi (Ekocentrum)
• Äta mindre kött – en dag i veckan (FN:s svenska sajt)
• Dela med sig – leksaker, kläder, böcker (Ekocentrum (miljöorganisation))

För barn är konkreta handlingar bästa sättet att förstå abstrakta begrepp. Att förklara att ”om vi slänger mat i soporna så tar det slut för dem som kommer efter oss” sätter ord på den ekologiska dimensionen.

Hållbar utveckling i förskolan – utforskande arbetssätt och hälsa

• Pedagoger arbetar med utforskande arbetssätt kring återvinning, natur och hälsa (Borås Stad (kommun))
• Många förskolor har egna komposter, odlingslådor och sopsorteringsstationer (Ekocentrum (miljöorganisation))

Svenska förskolor är långt framme i att integrera hållbarhet i vardagen. Barnen lär sig genom att göra – plantera frön, sortera sopor, laga trasiga leksaker.

Vilka är exempel på hållbar utveckling?

5 exempel på hållbar utveckling i Sverige

• Förnybar energi: Vindkraft och solceller har ökat kraftigt (Regeringen.se (myndighet))
• Hållbara transporter: Elbussar och cykelbanor i städer (Ekocentrum (miljöorganisation))
• Cirkulär ekonomi: Second hand-varuhus, reparationer (Sveriges Allmännytta (branschorganisation))
• Ekologiskt jordbruk: En allt större andel odlas utan kemiska bekämpningsmedel (Ekocentrum (miljöorganisation))
• Energieffektiva byggnader: Passivhus och fjärrvärme från förnybara källor (KTH (universitet))

Sverige är ledande inom fjärrvärme från förnybara källor – en teknik som minskar både kostnader och utsläpp.

Globala målen och lokala initiativ

• Många svenska kommuner har egna handlingsplaner för Agenda 2030 (Borås Stad (kommun))
• Exempel: Uppsala stad satsar på att bli fossilfritt till 2030 (FN:s svenska sajt)

De globala målen översätts till lokala projekt – från att minska matsvinn i skolkök till att bygga fler cykelvägar.

Tidslinje – hållbar utveckling från 1987 till 2045

• 1987 – Vår gemensamma framtid (Brundtlandrapporten) publiceras av FN – begreppet hållbar utveckling lanseras. (KTH (universitet))
• 1992 – FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro – Agenda 21 antas. (FN:s svenska sajt)
• 2000 – FN:s millenniemål antas (8 mål, föregångare till Agenda 2030). (FN:s svenska sajt)
• 2015 – Agenda 2030 med 17 globala mål antas av FN:s medlemsländer. (FN:s svenska sajt)
• 2020 – EU:s gröna giv lanseras med mål om klimatneutralitet till 2050. (Regeringen.se (myndighet))
• 2045 – Sveriges mål om nettonollutsläpp av växthusgaser. (Regeringen.se (myndighet))

Varje milstolpe har krävt politisk enighet och global samverkan. Utan 1987 års definition hade dagens ramverk knappast funnits.

Bekräftade fakta och osäkerheter

Bekräftade fakta

• Definitionen från Brundtlandrapporten är den mest citerade. (KTH (universitet))
• Hållbar utveckling bygger på tre dimensioner: ekologisk, social och ekonomisk. (Ekocentrum (miljöorganisation))
• Agenda 2030 har 17 globala mål. (FN:s svenska sajt)
• Sveriges mål är nettonollutsläpp till 2045. (Regeringen.se (myndighet))

Vad som är osäkert eller debatteras

• Exakt antal principer varierar mellan olika källor – vissa säger 5, andra 10. (Ekocentrum (miljöorganisation))
• FN:s egna rapporter indikerar att de globala målen ligger efter schemat – uppskattningsvis endast 15 procent av delmålen är på rätt spår. (FN:s svenska sajt)
• Alla dimensioner beskrivs som lika viktiga, men i praktiken prioriteras ofta den ekonomiska på bekostnad av social och ekologisk, enligt kritiker. (Borås Stad (kommun))
• Det saknas global enighet om hur social hållbarhet ska mätas jämfört med ekologisk. (Sveriges Allmännytta (branschorganisation))

Osäkerheterna pekar på att hållbar utveckling är ett levande begrepp som ständigt omtolkas i takt med ny kunskap.

Vad experter och organisationer säger

”En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.”

FN:s Brundtlandkommission (1987)

”Globala målen ska bidra till socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling i världens alla länder till år 2030.”

Globala målen – Svenska FN-förbundet

”Sveriges klimatmål innebär att utsläppen av växthusgaser ska vara netto noll senast 2045.”

Naturvårdsverket (via regeringsdokument)

Expertuttalandena visar att definitionen är stabil, men att genomförandet kräver politisk kraft. Det är skillnad på att säga och att göra.

Sammanfattning

Hållbar utveckling är vår tids viktigaste ramverk för att balansera mänskliga behov med planetens gränser. Men ju mer vi lär oss, desto tydligare blir glappet mellan ambitiösa mål och faktisk handling. För svenska beslutsfattare och förskolepedagoger är valet klart: antingen accelererar vi omställningen – med lagar, utbildning och vardagliga vanor – eller så lämnar vi nästa generation med ett sämre utgångsläge än vi själva fick.

Vanliga frågor