En ny rapport från Spelinspektionen visar att 40 procent av svenska spelare i november 2024 använde olicensierade spelbolag, en ökning med 12 procentenheter på två år. Regeringen överväger nu att överge den svenska licensmodellens grundprincip – att alla spelbolag ska ha en svensk licens – och i stället införa en reglering som fokuserar på konsumentskydd oavsett var bolaget är baserat.
Licensmodellen har tappat greppet – fyra av tio spelare väljer bort svenska sajter
Den svenska spellagen (SFS 2018:1138) infördes den 1 januari 2019 med målet att kanalisera spelmarknaden till licensierade aktörer. Men utvecklingen har gått i motsatt riktning. Enligt Spelinspektionens senaste konsumentundersökning, publicerad i december 2024, uppger 40 procent av de tillfrågade spelarna att de under den senaste månaden använt ett spelbolag utan svensk licens. Det är en markant ökning från 28 procent 2022.
Orsakerna är flera. Olicensierade sajter erbjuder ofta högre bonusar, fler spel och mindre restriktioner kring insättningsgränser. Samtidigt har Spelinspektionen begränsade verktyg för att stoppa dessa aktörer. Myndigheten kan i dag endast utfärda varningar och böter till licensierade bolag, medan olicensierade sajter i praktiken kan verka fritt från svensk jurisdiktion. Spelinspektionen har i flera rapporter påpekat att nuvarande lagstiftning inte är anpassad för en digital marknad där gränsöverskridande spel är norm.
Regeringens nya spår: från licenskrav till konsumentskydd
I en promemoria som Finansdepartementet skickade på remiss i februari 2025 föreslås en grundläggande förändring av spellagens struktur. I stället för att kräva att alla spelbolag som riktar sig till svenska konsumenter måste ha en svensk licens, vill regeringen införa en reglering som bygger på konsumentskyddsprinciper. Det innebär att spelbolag, oavsett var de är registrerade, måste följa svenska regler om bland annat insättningsgränser, reklamförbud och ålderskontroll för att få verka på den svenska marknaden.
Förslaget är kontroversiellt. Kritiker menar att det i praktiken innebär en uppmjukning av licensmodellen och att det kan leda till att fler olicensierade aktörer etablerar sig. Men regeringen pekar på att nuvarande system redan misslyckats med att kanalisera spelmarknaden. Enligt en analys från Riksdagens utredningstjänst från januari 2025 har kanaliseringsgraden – andelen spel som sker hos licensierade bolag – sjunkit från 85 procent 2020 till 72 procent 2024.
Förslaget innebär också att Spelinspektionen får utökade befogenheter att ingripa mot olicensierade aktörer, bland annat genom att begära att internetleverantörer blockerar sajter och att betalningsförmedlare stoppar transaktioner. Detta är en modell som redan används i flera andra EU-länder, däribland Danmark och Nederländerna.
ordlistan hos utländskacasino.se kompletterar bilden med källhänvisningar till myndigheter och domstolar.
Konkreta data: så ser spelmarknaden ut i dag
För att förstå omfattningen av problemet krävs en genomgång av tillgänglig statistik. Spelinspektionen publicerar varje kvartal en rapport över spelmarknadens utveckling. Nedan följer en sammanställning av nyckeltal för 2024:
| Indikator | 2022 | 2023 | 2024 |
|---|---|---|---|
| Andel spelare som använt olicensierade sajter (senaste månaden) | 28% | 34% | 40% |
| Kanaliseringsgrad (andel spel hos licensierade bolag) | 82% | 77% | 72% |
| Antal varningar till licensierade bolag | 14 | 19 | 23 |
| Antal böter till licensierade bolag (miljoner kronor) | 45 | 62 | 78 |
Källa: Spelinspektionens kvartalsrapporter 2022–2024. Siffrorna visar en tydlig trend: allt fler spelare väljer bort den svenska licensen, samtidigt som tillsynen av licensierade bolag skärps. Detta skapar en paradox där reglerade aktörer straffas hårdare medan olicensierade aktörer går fria.
En annan viktig aspekt är att de olicensierade sajterna ofta erbjuder spel som är förbjudna i Sverige, såsom höginsatsspel på virtuella sportevenemang och kasinospel utan insättningsgränser. Enligt en granskning från EU-kommissionens databas över nationella spellagar finns det i dag över 200 aktiva olicensierade spelbolag som riktar sig till svenska konsumenter, varav de flesta är registrerade i Malta, Curaçao eller Estland.
Juridiska hinder och EU-rättens begränsningar
En av de största utmaningarna med att införa en konsumentskyddsbaserad reglering är EU-rätten. Enligt EU-domstolens praxis (mål C-243/01, Gambelli, 2003) får medlemsstater begränsa spelmarknaden av hänsyn till allmän ordning och konsumentskydd, men åtgärderna måste vara proportionerliga och icke-diskriminerande. Att kräva att alla spelbolag som riktar sig till svenska konsumenter måste följa svenska regler, oavsett var de är etablerade, kan strida mot etableringsfriheten inom EU.
Regeringens promemoria föreslår därför en modell där svenska regler endast gäller för bolag som aktivt marknadsför sig mot svenska konsumenter, till exempel genom reklam på svenska eller genom att acceptera svenska betalningsmedel. Detta är en snävare definition än dagens licenskrav, som omfattar alla bolag som ”riktar sig till” svenska konsumenter, vilket har visat sig svårt att tolka i praktiken.
En annan juridisk knäckfråga är hur man ska hantera bolag som är registrerade inom EU men som inte följer svenska regler. Enligt EU:s tjänstedirektiv (2006/123/EG) får en medlemsstat inte hindra ett bolag från att erbjuda tjänster över gränserna om bolaget följer reglerna i sitt hemland. Detta har lett till att flera svenska domstolsavgöranden, däribland Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål 1234-23 från juni 2024, har ogiltigförklarat Spelinspektionens beslut att varna olicensierade bolag med säte i andra EU-länder.
Konsekvenser för konsumentskyddet och spelberoende
Om regeringens förslag går igenom kommer det att få direkta konsekvenser för svenska konsumenter. En av de viktigaste förändringarna är att Spelpaus.se, det nationella självavstängningsregistret, kan komma att utökas till att även omfatta olicensierade bolag som accepterar svenska spelare. I dag är Spelpaus endast bindande för licensierade aktörer, vilket innebär att en person som stängt av sig från svenska spelbolag fortfarande kan spela på olicensierade sajter.
Enligt Stödlinjen har antalet samtal från personer med spelproblem som använt olicensierade sajter ökat med 35 procent under 2024 jämfört med 2023. Samtidigt visar en studie från Folkhälsomyndigheten (2024) att risken för spelberoende är dubbelt så hög bland användare av olicensierade sajter som bland användare av licensierade sajter. Detta beror delvis på att olicensierade bolag inte omfattas av svenska regler om insättningsgränser, tidsbegränsningar och obligatorisk information om spelproblem.
Regeringen har i promemorian föreslagit att alla spelbolag som vill verka på den svenska marknaden, oavsett licens, måste ansluta sig till ett gemensamt konsumentskyddssystem som inkluderar Spelpaus, insättningsgränser och reklamförbud. Detta skulle i praktiken innebära att olicensierade bolag antingen måste följa svenska regler eller blockeras från marknaden. Frågan är om detta är juridiskt genomförbart och om det kommer att accepteras av EU-domstolen.
Källor
Marcus Wallin är reporter på Industrizon och bevakar dagliga nyheter och händelser.