Kommer det bli krig i Sverige? Riskbilden 2026

Det är en fråga som väcker oro hos många: kommer det bli krig i Sverige? Bakom rubrikerna finns en lägesbild som myndigheterna själva beskriver som allvarlig, men där risken för ett väpnat angrepp just nu bedöms som låg enligt MSB:s uppdatering från mars 2026.

MSB:s riskbedömning 2026: Låg risk för väpnat angrepp ·
Svenska totalförsvarsrapport 2025–2030: 7 scenarier för attack ·
ÖB Michael Claesson 2024: Kan bli krig – men tre skäl att inte vara rädd ·
Rysslands invasion av Ukraina: Pågår sedan 2022 ·
Sveriges Nato-medlemskap: Klart 2024

Här är en sammanställning av de centrala fakta som myndigheterna själva presenterat.

Hur stor risk är det att det blir krig i Sverige?

MSB:s bedömning av säkerhetsläget

• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bedömer i sin nationella riskbedömning 2025 att risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är låg. Samtidigt pekar MSB på att den sammantagna bedömningen är att ett väpnat angrepp är den mest allvarliga kända risk som Sverige står inför – allvarligast av 26 särskilt allvarliga hot som myndigheten har identifierat.
• MSB placerar de aktuella riskerna över hela hotskalan, från fredstida krissituationer till krig. Det innebär att även om sannolikheten bedöms som låg just nu, är konsekvensen så allvarlig att myndigheterna måste planera för det värsta.

Sammanfattningsvis är risken låg men konsekvensen hög.

ÖB:s uttalande om risken för krig

• Överbefälhavare Michael Claesson uttalade sig i december 2024 i en intervju med Aftonbladet om risken för krig. Hans budskap: det kan bli krig, men det finns tre skäl att inte vara rädd. Claesson betonade att Sveriges försvarsförmåga har stärkts, att Nato-medlemskapet innebär ett kollektivt försvar, och att civilbefolkningens beredskap är bättre än på många år.
• ÖB:s uttalande följer samma linje som Försvarsmaktens dokument ”Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030”, där myndigheten skriver att ett väpnat angrepp inte kan uteslutas och att totalförsvaret måste dimensioneras för att hantera ett sådant scenario.

Slutsatsen är tydlig: vara beredd, inte rädd.

Kan det bli krig i Sverige 2026?

Rapporten Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030

• Försvarsmaktens rapport ”Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030” är det mest aktuella planeringsdokumentet för svensk försvarsförmåga. Rapporten fastslår att Sverige står inför en bred och komplex hotbild med antagonistiska aktiviteter som redan pågår – men att ett väpnat angrepp inte kan uteslutas.
• Rapporten listar sju tänkbara scenarier där Sverige skulle kunna bli attackerat. Inget datum för en attack anges, men planeringshorisonten sträcker sig till 2030, vilket innebär att myndigheterna räknar med att hotbilden kvarstår under hela perioden.

Scenarier för attack mot Sverige

• De sju scenarierna omfattar allt från hybridattacker och sabotage mot infrastruktur till fullskaligt väpnat angrepp. Regeringen beskriver det säkerhetspolitiska läget som fortsatt allvarligt och präglat av betydande osäkerhet, med en fortsatt risk för snabb försämring.
• Rapporten från Regeringen varnar specifikt för att hotet från Ryssland kommer att kvarstå under lång tid. Ryssland bedöms också fortsätta använda hybrida operationer i Sveriges närområde utan att passera tröskeln för väpnat angrepp.

Planeringshorisonten sträcker sig till 2030, med fortsatt hotbild.

Kommer kriget att komma till Sverige?

Kriget i Ukraina och dess påverkan på Sverige

• Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som inleddes i februari 2022 har fundamentalt förändrat säkerhetsläget i Europa. För Sverige innebär kriget en direkt närhet till en konflikt där en av världens största kärnvapenmakter är involverad.
• Enligt regeringens bedömning påverkar konflikten i Ukraina Sverige direkt genom ökad militär aktivitet i Östersjöområdet, hybridattacker och desinformationskampanjer. Regeringen varnar för fortsatt risk för snabb försämring med allvarliga konsekvenser.

Sveriges Nato-medlemskap och säkerhetspolitiska läge

• Sverige blev medlem i Nato 2024, vilket innebär en fundamental förändring av landets säkerhetspolitiska position. Försvarsmakten anger att totalförsvaret måste dimensioneras för att hantera ett väpnat angrepp mot Sverige och dess allierade – en skrivning som inte fanns före Nato-inträdet.
• Nato-medlemskapet har två sidor: det ger Sveriges försvar en kollektiv trygghet genom artikel 5, men det innebär också att Sverige kan bli måltavla i en konflikt mellan Nato och Ryssland. MSB har tidigare bedömt att Natomedlemskapet minskar risken för ett enskilt angrepp mot Sverige men ökar risken för att dras in i en bredare konflikt.

Nato-medlemskapet förändrar riskbilden, men hybridhot är mest sannolika.

Hur stor är chansen att Ryssland attackerar Sverige?

Rysslands militära kapacitet och hotbild

• Regeringens underlag från 2026 slår fast att hotet från Ryssland kommer att kvarstå under lång tid. Rysslands militära kapacitet har påverkats av kriget i Ukraina, men landet har fortfarande en betydande förmåga att genomföra operationer i Östersjöområdet.
• Regeringen bedömer att Ryssland de närmaste åren kommer att fortsätta använda hybrida operationer – cyberattacker, sabotage, påverkan – utan att passera tröskeln för väpnat angrepp. Det är denna typ av aktiviteter som bedöms vara mest sannolik.

Försvarsmaktens analyser

• Försvarsmaktens analyser bygger på underrättelser och internationell samverkan, främst inom Nato och med nordiska grannländer. Myndigheten understryker att hotbilden är bred och komplex – det handlar inte bara om ett ryskt markanfall, utan om en hel palett av antagonism.
• Risken bedöms just nu som låg, men läget är allvarligt – en distinktion som är viktig att förstå. Låg risk betyder inte att risken är obefintlig, utan att sannolikheten inom den närmaste tidsperioden bedöms som liten. Allvarlighetsgraden är hög eftersom konsekvensen av ett väpnat angrepp skulle vara katastrofal.

Risken för fullskaligt angrepp är låg, men hybridattacker är hög.

Hur nära är vi ett världskrig 2026?

Spänningar mellan Ryssland och Nato

• Relationen mellan Ryssland och Nato är på den lägsta nivån sedan kalla kriget. Regeringens underlag varnar för att en snabb försämring kan få allvarliga konsekvenser för Europas och Sveriges säkerhet – men det finns inga tecken på ett omedelbart världskrig enligt officiella bedömningar.
• Konflikten i Ukraina ökar risken för större eskalering, särskilt om Nato skulle dras in direkt i striderna. Hittills har båda sidor undvikit direkta militära konfrontationer mellan ryska och Natotrupper, men risken för olyckor eller missbedömningar är påtaglig.

Globalt säkerhetspolitiskt läge

• Det globala säkerhetsläget präglas av flera samtidiga konflikter och spänningar. För Sveriges del är det främst utvecklingen i Östersjöområdet och i Ukraina som är relevant. MSB:s riskbedömning 2025 placerar de aktuella riskerna över hela hotskalan från fredstida krissituationer till krig, men betonar att ett världskrig inte bedöms som det mest sannolika scenariot.
• Försvarsmaktens rapport understryker att totalförsvaret måste dimensioneras för att hantera ett väpnat angrepp mot Sverige och dess allierade – en formulering som speglar Natos kollektiva försvarsåtagande snarare än en tro på att ett världskrig är nära förestående.

Inga officiella bedömningar pekar på omedelbart världskrig.

Var är det säkrast att bo i Sverige vid krig?

MSB:s rekommendationer om skyddsrum

• MSB ansvarar för landets skyddsrum och uppger att det finns skyddsrum i nästan alla tätorter i Sverige. Sammanlagt finns cirka 65 000 skyddsrum med plats för ungefär 7 miljoner människor. MSB betonar att skyddsrum finns i hela Sverige och att inget område är helt utan skydd.
• Vid en krissituation är det bästa rådet att följa myndigheternas anvisningar och ta sig till närmaste skyddsrum. MSB:s riskbedömning visar att större städer och strategiska anläggningar kan vara mer utsatta för mål, men skyddsrummen är dimensionerade för att skydda mot bomber och splitter.

Geografiska skillnader i risk

• Vissa geografiska områden kan vara mindre utsatta, exempelvis glesbygdsområden långt från militära mål och infrastruktur. Försvarsmaktens scenarier pekar på att attacker sannolikt riktar sig mot strategiska mål som hamnar, flygplatser, kommunikationsnoder och regeringsbyggnader.
• Norra Sverige och Gotland har lyfts fram som strategiskt viktiga områden i Natos försvarsplanering, vilket paradoxalt nog kan göra dem mer relevanta som mål. Samtidigt har glesbygdsområden färre skyddsrum och längre avstånd till sjukvård.

Skyddsrum finns överallt, men strategiska mål är mer utsatta.

Vilket land är säkrast vid krig?

Neutrala länder och Natoländer

• Länder som Global Peace Index och andra säkerhetsrankningar lyfter fram som särskilt stabila inkluderar Nya Zeeland, Island och Schweiz. Dessa länder har gemensamt att de är geografiskt isolerade, har stabila regeringar och låg militär risk.
• Island är medlem i Nato men har ingen egen armé, vilket gör landet till en mindre trolig måltavla – samtidigt som det omfattas av Natos artikel 5. Schweiz är militärt neutralt och omgivet av berg, vilket ger ett naturligt geografiskt skydd.

Geografiskt skyddade platser

• Nya Zeeland nämns ofta som ett av de säkraste länderna vid en global konflikt på grund av sitt isolerade läge i Sydostra Oceanien, långt från de flesta geopolitiska spänningsområden. The Guardian har rapporterat om studier som pekar på Nya Zeelands potential som en fristad vid en större katastrof.
• Inget land är helt riskfritt. Även geografiskt skyddade länder kan påverkas av globala ekonomiska störningar, cyberattacker och pandemier. För den som vill minimera risken handlar det om att välja ett land med stabil politisk miljö, fungerande infrastruktur och låg sannolikhet för direkt militär konflikt.

Geografiskt skyddade länder har sina egna sårbarheter.

Tidslinje: Sveriges säkerhetsläge och relevanta konflikter

• 1808–1809: Sverige och Ryssland i krig (finska kriget).
• Februari 2022: Ryssland invaderar Ukraina – Europas säkerhetsordning skakas.
• 2024: Sverige blir medlem i Nato efter lång process.
• December 2024: ÖB Michael Claesson uttalar sig om risk för krig i Aftonbladet.
• September 2025: SVT rapporterar om totalförsvarsrapport med sju scenarier (SVT).
• Mars 2026: MSB uppdaterar sin riskbedömning – låg risk för väpnat angrepp.

Tidslinjen visar att spänningarna har ökat markant sedan 2022.

”Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Totalförsvaret måste dimensioneras för att hantera ett väpnat angrepp mot Sverige och dess allierade.”

– Försvarsmakten, Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030

”Den sammantagna bedömningen är att ett väpnat angrepp är den mest allvarliga kända risk som Sverige står inför.”

– MSB, Nationell riskbedömning 2025

”Kan det bli krig? Ja. Men det finns tre skäl att inte vara rädd.”

– ÖB Michael Claesson i Aftonbladet, december 2024

Bekräftade fakta och oklarheter

Bekräftade fakta

• Ryssland invaderade Ukraina 2022 – konflikten pågår fortfarande.
• Sverige är medlem i Nato sedan 2024.
• MSB bedömer risken för väpnat angrepp mot Sverige som låg (2026).
• Totalförsvarsrapporten listar sju tänkbara scenarier för attack.
• Regeringen beskriver läget som allvarligt med fortsatt risk för snabb försämring (Regeringen).

Oklarheter

• Om och när ett krig skulle kunna bryta ut i Sverige är osäkert.
• Chansen att Ryssland attackerar Sverige är inte officiellt kvantifierad.
• Hur ett eventuellt världskrig skulle påverka Sverige är spekulativt.
• Hur länge Rysslands militära kapacitet kommer att vara begränsad efter kriget i Ukraina är oklart.
• Effekten av Natos artikel 5 på Sveriges säkerhet är inte fullt testad.

Sammanfattningen av läget är att Sverige befinner sig i en allvarlig men inte akut situation. Myndigheterna är tydliga med att risken för ett väpnat angrepp är låg – men att konsekvensen är så allvarlig att förberedelser är nödvändiga. För den svenska medborgaren innebär budskapet en konkret uppmaning: var förberedd, följ myndigheternas rekommendationer, och låt dig inte skrämmas av spekulationer.

Vanliga frågor